thedenoflilith.blogg.se

 

Ne skoja bara. Jag gillar att vara förlovad, det är bara så svårt att hitta en bra ring.

Hittar en massa fina, det är inte det som är problemet. Problemet är att klura ut om man ska ha

en förlovningsring som man byter ut sen, en vigselring som man kör på resten av livet

vilket material det ska vara i den och hur mycket de får kosta.

Man blir ju helt snurrig. Vi tänkte oss från början att vi bara skulle ha en, så kan man lägga lite mer pengar på en ring man verkligen tycker om. Men samtidigt, jag gillar symboliken och tycker nästan vi ska ha två.

Då är ju bara frågan vilka vi ska ha. Vilket leder till ett annat problem, att man nästan alltid ser bild på tjejens ring

den med allt bling bling du vet, men typ aldrig på killens. Är den helt utan stenar, är det mönster på den, existerar den över huvudtaget?

 

Jag har ju turen att jag oftast vet vad jag vill ha när jag ser det. Och idag har vi varit och tittat. Och bestämt oss. Och beställt. Så i nästa vecka kommer de förhoppningsvis, eftersom det är beställningsvara.

Det blev en förlovningsring i vitt guld med fem diamanter och texten "Martin 2013" 

Martin valde en ring som liknar min i hur den är rundad och med sänkta kanter.

 

 

 

 

 

Tjoho, nu är andra dagen i Paris snart över. Vädret har varit så där med moln och duggregn. Vi trodde inte att det skulle göra särskilt mycket eftersom dagen tillägnats turer under tak. Tji fick vi. När vi kom fram till vår första anhalt, katakomberna, väntade en timmes köande. Men det gick ganska fort ändå, hade sambo att prata med. Väl inne väntade en två km lång promenad i stundtas trånga utrymmen. Då är det tur att man inte är klaustrofobisk! Det kändes konstigt på något sätt att man nästan gjort konst av benen, eftersom de ligger i mönster.  Samtidigt var det fint och respektfullt på något sätt. Väldigt skräckromantiskt och jag kunde inte låta bli att tänka på Poe. Man fick fotografera där nere, fast utan blixt, så bilderna blev inte så bra. När vi kom ut därifrån låg en giftshop på andra sidan som i princip bara hade döskallar i tecknad form. Köpte ett vykort till mig själv, blocket jag skriver i och tre klistermärken till min scrapbook.

 

 

Efter en runda tillbaka "hem" där vi vilade upp oss lite åkte vi ut igen. Egentligen var vi nog för trötta, men vi var för uppe i varv för att stanna i lägenheten. Jag lämnade över alla kartor och kontroll till sambo (händer fan inte ofta) Först tog han med mig till platsen där bastiljen stod. Idag är där någon Juliette kolumn och det ligger alldeles vid operahuset. Vi såg en skylt som pekade mot Victor Hugos hus. Kul tänkte vi och traskade dit. Not. Seriöst är det något fransmän är sämre på än engelska så är det fan att sätta upp skyltar. Vi hamnade på borggården till Henrik den andras hus istället. Man får väll bocka och buga över vad man får ...   

 

    

 

 

Hade det väldigt mysigt den 29:e, lördag, när jag, sambo och några vänner gick ut och skulle dansa. I ärlighetens namn fastnade vi på krogen. Sen var vi så trötta också (själv hade jag jobbat under förmiddagen) att vi åkte hem med sista tåget och sket i att köa till något dansställe. Drank drinkar för första gången ever ute .. brukar alltid bli öl annars. Men det var trevligt. Vi lyckades dessutom ragga upp två andra gäng med människor som följde med oss. Sen försvann ett av gängen och vi råkade få med oss (eller kidnappa, det är en definitionsfråga) en kille från Dalarna. Jag hade väldigt trevligt i alla fall och tänker då inte klaga!

 

På min födelsedag gjorde sambo underbar pankaksfrukost med glass och blåbär till. Och till lunch blev det egenfixade hamburgare. Vi tog det lugnt under dagen och bara var, för på kvällen skulle vi på bio med min brorsa från en annan morsa. Vi såg dumma mig 2. OMG vad söt den var. Väldigt mysig. Den var inte lika klockren som första filmen och mer förutsägbar men som vanligt var minions fantastiska. Speciellt när de sjöng haha. Efter frukosten någonstans friade han till mig. Ärligt friade jag till honom i kön till ett uteställe, för jag pallade inte jakten på det perfekta tillfället. Jag tror inte riktigt att det existerar. På semestern hade vi ont överallt efter dålig kost och sängar, det var för varmt och man var trött och svettig hela tiden. Roligt att fria då - not. Så fick jag den briljanta idéen att nu var jag ju lycklig och glad, och han var lycklig och glad. Då är det ju perfekt. Men han blev så chockad att hans "ja" blev till att han sa det han tänkte, fast det blev fel så det blev "neja" oh vi kan prata om det i nyktert tillstånd. Jag blev rätt förbannad eftersom jag inte alls var full men tänkte att vill han ha det helt romantiskt kan han väll få det. Så på min födelsedag sa jag till honom att jag älskar honom även om han inte vill gifta sig med mig. Och då fick jag en jättefin present som han köpte i "smyg" på Disneyland. Det är en glasros i en kupa, som i skönheten och odjuret och så sa han att det blev fel och kortslutning i hjärnan dagen innan. Och sen undrade han om jag ville gifta mig med honom. Och det vill jag. Annars hade jag ju inte frågat själv XD

 

Nu kanske folk tycker att detta inte varit särskilt speciellt eller så. Men jag behöver inget speciellt för att veta att min sambo älskar mig. Det bevisar han varje dag. Sättet han ser på mig, pratar med mig, lagar mat och masserar mig. Bekräftar mig och tar hand om mig. Alla små ting i vardagen. Det är romantik för mig. Att alltid känna sig älskad. Vi har kollat lite på ringar, men det är svårt. Jag vet ungefär vad jag vill ha men då kommer hela ska man ha en ring, två ringar. Jag tror jag har bestämt mig för att jag hellre ser att vi har en varsin dyrare ring som vi vill ha hela livet och bara använder dem än att vi köper i två omgångar och att man kanske inte blir helt nöjd med den ena för att det annars blir för mycket pengar. Men vi får se nästa helg. Då är jag ledig och vi tänkte åka runt och kolla.