8/6 Paris
Kategori: Allmänt
Hej dagboken! Nu är jag framme i Paris!! Vi kom in till centrum en hel timme innan beräknat. På vägen åkte vi förbi ett upplyst Eiffeltorn. Det var fruktansvärt vackert och det känns verkligen att nu, nu är vi i Paris. Det och att kvinnan på flygplatsen pratade så dålig engelska att hon fick vifta med armarna för att visa vart tågen gick. Jobbar man med turism är det ju bara pinsamt. Annars gick allt smidigt. Vi fick ringa vår värd eftersom vi var så tidiga, men han om snart och gav oss nyckeln.
....
Lägenheten ligger inte alls långt från vår metrostation - La Muette, är typ 12 kvadratmeter och ligger på 6:e våningen. Vi har egen dusch, kokplattor, en sink, minikyl, frysfack och en tv. Nått annat får knappt plats förutom bäddsoffan, två hopfällbara stolar och ett litet litet pyttebord. Det är för övrigt bara franska kanaler på tv:n, men vi kan i alla fall kolla vädret på morgonen.
...
Dagen har varit underbar även om den började i totalt kaos. Först lyckades jag genom charader få reda på att det enbart går att köpa 5 dagars kort till metron. Sedan lyckas jag gissa mig till att varken mitt eller sambos kort fungerar i maskinfan även om det står på den att den tar VISA. Och fast vi tryckt på "English" kommer informationen på franska och kvinnan i kassan babblar på franska som hon vet att vi inte begriper. Idiot. Tur för oss hade vi med oss tillräckligt med kontanter.
...
När vi lyckats få ut våra metrokort tog vi oss till Porte de Clignancourt och "les puces de Saint - Quen" som är en väldigt stor marknad. Antikviteter från alla möjliga tidsperioder och hörn i världen samlas och blandas med vintage och nya saker. Mycket fräckt att uppleva. Vi sprang runt på marknaden fram till tolv, käkade brunch (panini) på ett ställe i närheten och sambo lyckades förarga en fransman genom att försöka prata engelska när han svarat nej på frågan om han kunde engelska. Eftersom jag som sagt är awsome på charader lyckades jag få honom att förstå att vi letade en bankomat. Jag tror inte att det räknas som en interaktiv semester i Frankrike om man inte lyckas reta upp en gammal man. Eller jag försöker intala mig själv det i alla fall.
...
Vi beslutade oss för att gå en runda genom Paris som är typ 7 kilometer. Det skulle ta tre timmar men tog det dubbla. Vi stannade ju naturligtvis överallt för att kunna fotografera. Vi startade vid Place de la Concorde, det största torget, med utsikt över Eiffeltornet och en 3300 år gammal obelisk (present från Egypten 1831)
för att sedan gå igenom Jardin des tuileries som är ett världsarv från 1600 talet. Vi tyckte det var väldigt fint, så vi stannade och åt glass.
När man kommer ut från trädgårdarna hamnar man i famnen på Louvren. Vi skulle inte in idag men tänkte att det är lika bra att ta några bilder utanför när det är bra väder. Sen var det meningen att vi skulle till Jardin du palais royale men det var inte öppet!? En annan sak om Paris. Skyltarna är helt cp. Det är värre än i Skåne. Först följer man en skylt. Sen stöter man på en annan skylt som visar åt det håll man kom ifrån. Då går man tillbaka tills man stöter på den första skylten. Eller så ser man en tredje som pekar åt motsatt håll. Vi gick minst en mil.
Efter ett tag gav vi upp att hitta rätt vägar så vi följde La Seine över till Ile de la Cité och hamnade på Paris blomstermarknad. Vi letade oss fram till Notre Dame där vi tog bilder. Sambo orkade inte stå i kö in. Så vi får ta det en annan dag tidigare på förmiddagen. Sett i sitt historiska sammanhang är byggnaden verkligen imponerade. Men någonstans hade jag trott att den skulle vara större. Jag skyller på Disney. Precis i närheten ligger en bokaffär som heter Shakespeare and Company som har engelsk litteratur. Väldigt mysigt ställe som rekommenderas! Det var böcker överallt. Verkligen överallt och huller om buller men ändå organiserat. De har allt från skönlitteratur till poesi, filosofi och humaniora. Gammalt som nytt. Bara doften av gamla böcker och det organiserade kaoset hade kunnat få mig till att stanna för alltid och spendera dagarna med att skriva poesi om pianot på ovanvåningen som besökare får klinka på eller de små lappar som man kan skriva och lämna på en anslagstavla.
Jag lyckades slita mig till sist i alla fall och vi följde floden längst västra banken, över love locks bron och över till Ile st. Louise, känd för sin glass. Det märktes för köerna var crazy. Vi åt ingen glass utan satte oss på en restaurang då sambo blivit hungrig. Jag åt crêpes med citron och honung och sambo galette med mozzarella, tomat och olivolja. Där satt vi, vid ett öppet fönster och njöt av semestern som bara vi kan. Det var ett skönt avbrott att bara sitta och titta på gatan som var smal, trång och full av liv. Kantrad av butiker hittade vi en liten leksaksaffär med underbara ting. Hittade en speldosa i form av en merry go round som jag ångrar att jag inte köpte till mig själv. När vi kom fram till slutet av ön gick vi över till västra banken igen och följde floden lite till fram till Jardin des plantes.
Vi var för trötta för att orka gå runt så vi tog metron till triumfbågen.
Som helt seriöst inte är en big deal eftersom det tog 30 år att bygga den från det att Napoleon beställde den 1806. När vi tagit några kort och glott klart gick vi ner längst Champs - Élysées utan att gå in i några butiker. Det är inte direkt billigare än hemma och det som inte finns hemma har vi inte råd med ändå. Så vi gick runt lite, sen åkte vi tillbaka till lägenheten.
