Rosa ... bla bla bla ... cupcakes and sunflowers ..... märkeskläder ... köpte en blivande sexmånaderspresent till sambo då vår sexmånadersdag råkar infalla den 14:e februari ... bla bla bla .. Johnny Depp. Så, nu har jag väll fått in det obligatoriska vi anväder internet, en källa till nästan oändlig kunskap, för att tala om för folk att vi åt en banan till frukost. Tänkte lägga min värdefulla tid på att skriva om något mycket viktigare idag.
Fick brev idag från det företag som ska ta över min timanställning så att säga. En hel mapp med papper som ska fyllas i. Det vanliga om adresser, telefonnummer, mailkonton, bankkonton och Lex Sara blanketter. Och en hälsorapport. En sån har jag aldrig fått förr. Och oförskämd var den. Minst sagt. Det framgår inte varför jag ska fylla i dessa uppgifter. Däremot ska jag lämna ut uppgifter om jag har eller har haft; allergi, eksem, besvär i leder/nacke/axlar, ryggbesvär, alkohol-eller drogproblem, stress-/utmattningssymptom, om jag använder någon medicin regelbundet, varit sjukskriven mer än 4 veckor i följd de senaste tre åren, om arbetsgivaren behöver ta hänsyn till något när det gäller min hälsa samt om jag genomgått en medicinsk undersökning för nattarbete,
Excuse me! Även om vissa av frågorna kan vara relevanta i meningen "har" problem är det knappast relevant om jag har haft. Det är knappast deras business. Eftersom jag är den jag är tänkte jag ringa facket. Sen tänkte jag helt ärligt fuck facket eftersom de inte sällan ger konstiga svar. En vän frågade om arbetsplatsen fick fråga om man var fackligt ansluten, och trotts att lagen tydligt säger att man inte får fråga om politisk orientering, facklig anslutning och om man planerar att skaffa barn så tyckte fackmänniskan att han skulle svara på frågan. Det blev helt enkelt så att jag satte mig ner med lagstiftning och forskning på området. Och hittade de stördaste sakerna i universum.
Privata företag har i princip rätt att fråga dig vad som helst, förutom de tre ovanstående, och kan om du väljer att inte svara att inte anställa dig eller säga upp dig. Ofta hävdar man att uppgifterna används för att försäkra sina medarbetare och därför får man fråga saker som företaget anser relevanta men som inte har direkt anslutning till arbetsgifterna. För försäkringar my ass!
SCB genomförde 2009, på uppdrag av TCO, en undersökning för att undersöka hur arbetsgivare väljer ut sin arbetskraft. Chefer från 1885 arbetsplatser ingick i undersökningen och av denna framgick bland annat att 54 % av arbetsgivarna var negativa till att anställa sjukskrivna från annat arbete och att 42 % av arbetsgivarna var negativa till att anställa långtidsarbetslösa. Undersökningen visade också att arbetsgivarna i privat sektor var något mer negativa till att anställa personer ur dessa grupper än arbetsgivare inom offentlig sektor.
Under 2008 genomförde Stockholms Handelskammare tillsammans med InfoTorg en undersökning bland personalcheferna i Sveriges större företag. På frågan om vilka bakgrundskontroller som görs vid anställningar svarade bland annat 32 % att de genomför hälsokontroller. 28 % svarade att de kontrollerar tidigare brottsdomar och stämningar. 19 % uppgav att de kontrollerar kreditupplysningar och betalningsanmärkningar. 9 % svarade att de kontrollerar frånvaro via Försäkringskassan, men över hälften av de arbetsgivare som inte redan gjorde en sådan kontroll svarade att de skulle vilja börja med sådan kontroll. 30 % av de arbetsgivare som inte redan genomförde kontroller av kreditupplysningar och betalningsanmärkningar uppgav att de skulle vilja börja med sådan kontroll. 34 % av företagen svarade att kontroll av kreditupplysningar och betalningsanmärkningar inte skulle vara relevant.
Det här är ju inte alls konstigt i en kapitalistisk kontext, där jakten efter profit är viktigare än att ge människor en meningsfull vardag och en chans att börja om i ett kanske saktare tempo än det som kanske drev dem till sjukskrivning för stress. Det är klart att man inte vill anställa någon som kanske kommer att kosta en pengar.
Det här har naturligtvis inte gått obemärkt ... 2009 gjordes en SOU (statens offentliga utredningar) ; SOU 2009:44 "Integritetesskydd i arbetslivet" I den kommer man fram till ganska många saker, kortfattat bland annat att hälsokontroller är ett sådant ingrepp i integriteten att den nuvarande utvecklingen av att de ökar är oroveckande och bör vara restriktiva enligt lag. Man menar att det kan föreligga skäl för kontroller men att skälet ska vägas mot en persons rätt till integritet. Om man kan hävda att ändamålet, till exempel en säker arbetsplats är större, får kontroller genomföras. Jag kan tycka att det är en viktig princip som fattas i lagstiftningen idag, där företagens intressen alltid kan anses gå före en persons rätt till integritet.
Trotts att det har gått tre år sedan SOU:n skrevs, har det inte hänt någonting alls i riksdagen. Brink (V) och Hillevi Larsson (S) har varit med och skrivit motioner som utgår från att SOU:n ska omvandlas till lag, även om man har synpunkter på saker som bör ändras. Svenskt näringsliv och arbetsgivarorganisationen är emot. Tro faan det. Är någon förvånad?
Men jag låter mig då inte nedslås. Vi gör alla motstånd. På våra egna vis. Följdfrågan på allergi, som var vad? skrev jag; inget som påverkar mitt arbete. På följdfrågan kring rgelbundna mediciner som var vilka? svarade jag allergimediciner. Funderade på att svara "räknas blåskatarr och brustna hjärtan?" men lät bli. Tänker det forsätta så här går vi en spännande framtid till mötes, min nya arbetsgivare och jag.
